Om BoTryggt2030

Den fysiska miljöns utformning har stor betydelse för säkerheten och tryggheten i stads- och boendemiljön.
BoTryggt2030 hjälper både beställare och utförare att göra medvetna val vid förvaltningen samt utformningen
av nya bostadsområden, bostäder, offentliga platser m.fl.

BoTryggt2030 hjälper till att bygga bort brottsligheten och bygga in tryggheten 

Under 1990-talet, men framför allt under 1960-talet, förändrades sättet att bygga stadsdelar, bostadsområden och bostäder. Det har inneburit en rad problem i form av anonymitet, brottslighet och otrygghet. Det har också medfört stora kostnader då sådant som blivit fel måste rättas till, det gäller inte minst i många av storstädernas miljonprogramsområden.

Tillsammans med flera fastighetsägare, en rad branschorganisationer och kommuner har vi på Stiftelsen Tryggare Sverige tagit fram BoTryggt2030 för att med hjälp av stadsplaneringen skapa säkra och trygga livsmiljöer.

Handboken BoTryggt2030 stöds av ICA (International CPTED Association), organisationen som driver och utvecklar arbetet med CPTED på internationell nivå. Stiftelsen Tryggare Sverige är även ICA:s representant i Sverige.

BoTryggt2030 Checklistor

Checklistorna är ett stöd för att metodiskt implementera BoTryggt2030 i arbetet med att skapa säkra och trygga livsmiljöer. Checklistan består av obligatoriska och kompletterande riktlinjer som möjliggör genomtänkta, medvetna beslut utifrån platsens förutsättningar och projektets identitet.

Riktlinjerna sorteras utefter aspekt, planskede samt skalnivå

8 Aspekter

Vi har sammanfattat utgångspunkterna i BoTryggt2030 i en modell bestående av åtta aspekter. Aspekterna handlar i grunden om att skapa platser som är säkra, trygga och attraktiva för alla. Syftet är att främja social tillit, gemenskap och social kontroll.

De åtta aspekterna består av följande: Gestaltning, mix av funktioner, tydlighet, social kontroll, belysning, skalskydd, förvaltning och information.

6 Planskeden

Checklistorna i BoTryggt2030 är kopplade till samtliga planskeden som är bestämda i PBL; från översiktsplanering till bygglovsskedet samt ytterligare etablering och förvaltning efter planeringsprocessen. Indelningen bygger på Boverkets beskrivning av samhällsbyggnadsprocessen samt de diskussioner som förts med de samarbetspartners som medverkat i utvecklingsarbetet BoTryggt2030. Indelning och benämning av skedena skiljer sig åt i de olika organisationerna men har ofta stora likheter.

Samhällsbyggnadsprojekt består av följande sex skeden: Översiktsplanering, detaljplanering, projektering, byggskedet och förvaltning.

Översiktsplanering
Detaljplanering
Projektering
Bygglovsskedet
Byggskedet
Förvaltning

3 Skalnivåer

BoTryggt2030 beskriver principer och riktlinjer för hur den fysiska utformningen ska beaktas i olika skeden och på olika nivåer. Det handlar om att ta höjd för kringliggande områden, funktioner, gränser och övergångszoner inom det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Detta för att bland annat se kopplingar och hinder, eventuell spridning av lokala problem utåt och inåt m.m. Det är också viktig att ha med omgivande trafiksystem och kommunikationer i analysen.

Område

Offentlig plats

Fastighet

Större projekt, stadsutveckling, bostadsområden, stadskärna, kommundel m.m.

Torg, gator, parker, gård, stråk (spontan-) idrottsplatser, aktivitetsytor, kollektivtrafik m.m.

Enskilda fastigheter, bostadshus, lägenheter, shoppingcentra, galleria, byggnader, kontor, samspel mellan byggnader m.m.

Område

Större projekt, stadsutveckling, bostadsområden, stadskärna, kommundel m.m.

Offentlig plats

Torg, gator, parker, gård, stråk (spontan-) idrottsplatser, aktivitetsytor, kollektivtrafik m.m.

Fastighet

Enskilda fastigheter, bostadshus, lägenheter, shoppingcentra, galleria, byggnader, kontor, samspel mellan byggnader m.m.