ByggTryggt2030 – Trygghet under Byggskedet

ByggTryggt2030: En standard för säkra och trygga byggområden

Bakgrund

Bakgrunden till projektet ByggTryggt2030 (eller ByggTryggt) är att forskning och erfarenheter visat att
både brottslighet och otrygghet tenderar att öka under byggskedet. Orsaken är dels att stora delar av det
offentliga rummet upptas av tillfälliga stängsel och plank som begränsar siktlinjer i byggområdet. Till
det kommer röriga miljöer med stängda gator, funktioner som försvinner eller som blir störda samt
bristande förvaltning som tillsammans skapar en otrygg miljö för de som bor, vistas och arbetar i
området. Utöver dessa trygghetsproblem ökar ofta brott som skadegörelse och klotter samt stölder av
byggutrustning och byggmaterial i anslutning till byggarbetsplatser.

Brottslighet och otrygghet är stora samhällsproblem som kan påverka både företag och individer på
många olika sätt. Brottslighet och otrygghet kostar byggaktörer och samhället otroligt mycket. Som
exempel kan nämnas att nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har uppskattat att
ett års gatuvåldsbrott, i en större svensk stad, kan leda till långsiktiga samhällskostnader på mer än
200 miljoner kronor. Vidare visar en kartläggning genomförd av Svenskt Näringsliv och Stiftelsen
Tryggare Sverige (2022) att näringslivets kostnader för brott uppgår till så mycket som 105 miljarder
kronor årligen.

Statistik från Brå (2021) visar att de polisanmälda brotten på byggarbetsplatser uppskattas cirka 5 800
under 2020. Och enligt Byggföretagen (2022) uppskattas kostnader på stölder och inbrott på
byggarbetsplatser i Sverige upp till 1,5–2 miljarder kronor årligen. Den nationella studien som genomförts
av Tryggare Sverige och Svenskt Näringsliv (2022) visar att 57% företag i byggbranschen var utsatta för
brott under år 2021.

Vad gäller enskilda individer kan utsatthet för brott leda till ekonomiska, psykiska och fysiska
konsekvenser. Det kan även påverka det sociala livet och ens rörelseförmåga. Till exempel visar den Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) som genomförs av Brå att en stor andel av befolkningen undviker vissa platser och aktiviteter på grund av rädslan att utsättas för brott.

Säkerhet och trygghet handlar enligt FN om att göra städer och boplatser inkluderande, säkra, flexibla
och hållbara, om att främja fredliga och inkluderande samhällen, och om att minska ojämlikheter.
En viktig utgångspunkt i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet är kunskapen om att
brottsligheten ofta är fokuserad i tid och rum (Weisburd m.fl., 2012). Genom att fokusera insatserna
till specifika tider och platser kan stora förbättringar göras med små resurser. Att applicera ett
situationellt perspektiv på det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet har således stora
övergripande positiva effekter. Situationella åtgärder är nära kopplade till en minskning av lokal
brottslighet, med få så kallade omflyttningseffekter där brottsligheten flyttar till ett annat område
(Geurette & Bowers, 2009; Johnson m.fl., 2014).

Tidigare har det identifierats av forskare att miljön i sig vanligtvis inte är orsaken till kriminellt
beteende, men miljön kan skapa omständigheter som underlättar kriminell verksamhet (Cozens and
Love, 2015). Den fysiska miljön kan till exempel bidra till att förtydliga gränser, att främja ansvar och
social kontroll, att försvåra för gärningspersoner, att underlätta för underhåll och ordningshållning
och att skapa förutsättningar för aktivering och användning av den offentliga miljön. Effekten av
situationellt brottsförebyggande för att minimera risker för brott och osäkerhet i olika stadsmiljöer
har dokumenterats i flera forskningsprojekt och rapporter. I dagsläget saknas emellertid kunskap om
hur dessa metoder kan tillämpas i föränderliga och tillfälliga miljöer som exempelvis uppstår vid ny-
och ombyggnationer.

I anslutning till detta projekt genomfördes en förstudie av Stiftelsen Tryggare Sverige under åren 2022
–2023 som innefattar en genomgång av aktuell forskning på området, granskning av styrdokument
samt intervjuer med företrädare för byggföretag, kommuner och polisen. De preliminära resultaten visar att det saknas såväl kunskap som erfarenheter när det kommer till hur frågor om säkerhet och
trygghet under byggprocessen ska hanteras. Den stora majoriteten av byggaktörerna saknar emellertid
en standard, metod eller ett tydligt förhållningssätt för det brottsförebyggande och trygghetsskapande
arbetet. De rutiner som trots allt finns verkar antingen vara fragmenterade eller sakna
evidensbaserade ramverk som ligger till grund för dem. Dessutom finns vare sig nödvändig lagstiftning
eller en tydlig branschstandard som reglerar det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i
detta skede.

Förstudien visade också att det finns flera internationella och nationella goda exempel på olika fysiska
åtgärder som vidtagits av byggaktörer som förbättrar kvaliteten på byggmiljön ur ett
brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv. Byggfasen bör inte vara obehaglig, störande
eller socialt kostsam. Det finns flera skäl för att utöka insatser och ansvar för social hållbarhet för att
uppnå en mer hållbar byggprocess. Integrering av brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser
i byggprojekt är en viktig del av målet för hållbart byggande som Trafikverket och flera globala,
nationella och lokala aktörer strävar efter att möta.

Syfte

Projektet syftar till att, utifrån aktuell forskning och beprövade erfarenheter, samla och sprida kunskap
om hur brott kan förebyggas och trygghet skapas under byggskedet genom utformning, etablering och
förvaltning av byggområden. I projektet utforskas de fysiska förutsättningar som bidrar till brottslighet
och otrygghet samt hur de kan förebyggas genom situationella brottspreventiva metoder. Det centrala
målet är att utveckla ByggTryggt som ett koncept med förslag på konkreta riktlinjer, rutiner
och arbetssätt för hur olika instanser kan skapa säkra och trygga byggområden. Målgruppen är
tjänstepersoner, byggföretag, fastighetsägare, vägentreprenör, säkerhetsföretag, stadsplanerare,
poliser och andra som på olika sätt arbetar med utformning av den fysiska miljön ur ett socialt hållbart
perspektiv.

Projektgenomförande

Projektet kombinerar både kvalitativa och kvantitativa studiemetoder som inkluderar litteraturstudie,
platsobservationer och enkätundersökning på tre utvalda byggområden, samt intervjuer med
nyckelpersoner. Projektets genomförande utgår även från ett metodologiskt ramverk som syftar till att
främja ett aktivt samarbete mellan deltagande forskare och byggaktörer, samt ser till att en parallell
kunskapssammanställning och spridning strategiskt används löpande under projekttiden. För att
uppfylla detta ändamål kommer flera workshops att genomföras som plattformar för kunskapsutbytet.

Projektdeltagare är i nuläget Stockholm stad, Riksbyggen, och Högskolan i Gävle, men Stiftelsen Tryggare Sverige tar gärna emot fler deltagare som är aktörer i bygg- och anläggningsbranschen, samt i säkerhetsbranschen, som kan bidra med värdefull kunskap.

Vi räknar med att projektet börjar under Q2 av 2024 och pågår cirka ett och ett halvt år.
Arbetsinsatsen omfattar fyra halvdagsworkshops och tid för att gå igenom remissutskicket
inför lansering av konceptet i form av en handbok eller vägledningsmaterial.

Förväntat resultat

Resultaten från projektet fokuserar särskilt på att underlätta och stödja byggherrar, byggföretag och
kommuner i att förebygga och motverka brottslighet och otrygghet i byggprojekt genom att tillföra
kunskap, angreppssätt och metoder. Projektresultaten kommer också vara till hjälp för andra aktörer
för att göra medvetna val i arbetet med att minska brottsligheten och öka tryggheten, till exempel
leverantörer inom bygg- och anläggningsbranschen samt säkerhetsbolag som levererar områdesskydd som stängsel, staket, grindar, säkerhetsprodukter, övervakningskameror och skyltar i anslutning till
byggprojekt.

Långsiktigt förväntas resultatet ha större värde både för företag och allmänheten genom att minska
brottsligheten, otryggheten, och kostnader.

Vill ni vara med och utveckla framtidens standard för säkra och trygga byggmiljöer?

Vi träffar er gärna på ett förutsättningslöst möte och berättar mer om projektet och våra tankar om hur ett potentiellt samarbete i projektet kan se ut.

Ytterligare information

Kontaktperson: Fil.dr. Alazar G Ejigu
E-post: alazar.ejigu@tryggaresverige.org
Telefon: 08-29 20 00 / 070 695 04 77
Adress: Carl-Gustaf Lindstedts gata 3, 112 69 Stockholm